Igår när jag skypade med mina kära föräldrar dök även brorsan helt plötsligt upp på skärmen. Han hade kommit hem för sommaren och helt plötligt kände jag, för första gången sen jag kom hit i augusti, hemlängtan! Jag vill också äta mamma och pappas mat istället för Mensas gigantiska portioner med salt. Sova i mitt svala rum i källaren i Övik istället för min kokheta lilla vindsvåning. Ha ett välstädat hus istället för en kaotisk lägenhet. Ligga och sola på altanen istället för att sitta böjd över böckerna 24/7. Jag är fullt medveten om att min hemlängtan förstärks ordentligt av det faktumet att vi är mitt i tentaplugget här. Mannheim är för tillfället bara kopplat till massa tråkigt; plugg och vänner som åker hem utan att man har tid att hänga med dom en sista gång pga just allt plugg. Igår sa vi hejdå till Christ vilket verkligen tog emot. Förhoppningsvis ses vi i sommar på Öland och i Australien (jupp, planerar en jullovsresa) i december!
Xin "Tjeeeeeeeernare mannenenen" Zhang (som också åker hem snart till Kanada), jag och Christ
Ikväll blir det pluggpaus för middag med ett gäng som åker imorn. Det är väl bara att acceptera att det snart "bara" är jag och Cissi kvar. Vad hände egentligen med det här året?
/A
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar